I alla fall här i Uppland… Jag har gått runt i trädgården och sprayat med Tricogarden. Det är ett medel som ska avskräcka rådjuren från att feja på mina småträd och från att smaka och äta upp mina tulpaner. Tulpanerna har inte riktigt visat sig i sin helhet men jag har lärt mig att medan jag funderar på om jag ska gå och spraya på dem med Tricocarden så står rådjuren redan där och mumsar i sig. Jag hoppas verkligen att det ska fungera. Jag har äntligen vågat hoppas på att tulpanerna ska bli lämnade i fred. Det fungerade året innan på de tulpaner som jag har kom ihåg att spraya i tid.

Förra året kom mamma rådjur och visade sina tre ungar vad man kunde äta i min trädgård och inte. Hon hade brutit ett framben och hoppade på tre ben så jag hade inte hjärta att skrämma bort henne. Rådjursungarna käkade glatt på det mesta, även nävor som de ju inte skulle tycka om. Jag ringde till en vildtvårdare men de vårdade tydligen mest småvilt vad det nu var. Mamma rådjur och två av ungarna visade sig även på sensommaren så att hon hade överlevt och lyckats uppfostra två ungar. Det är ändå bra gjort tycker jag. Troligtvis har jag nu två vuxna ungar som ska göra debut i min trädgård på egen hand.

I år ska jag till min förskräckelse och förtjusning vara med i Tusen trädgårdar. Det betyder att det kan komma främmande människor och även ofrämmande människor till min trädgård söndagen den 3 juli. Därför ökar pressen betydligt på att jag ska rensa ogräs och försöka dölja det fula och framhäva det vackra i trädgården.

Jag kommer också att öppna mitt lilla galleri. Där hänger jag tavlor som jag har gjort och visar även grejer i papier maché. Det kan hända att några av mina vänner även visar sin konst hos mig då. Det kan bli kul.